to hell and back

för nu är det lov,
och jag har ångest men känner
ändå en sorts höstmyskänsla.
jag måste plugga, och träffa en massa.
jag vill åka till halmstad
och träffa mina beloved pojkar,
för de ska till norge och sedan australien.
usch, det kommer bli tråkigt att
inte kunna träffa dem..
imorgon är det utgång,
och jag vet väl ungefär lika mycket
som en förvirrad guldfisk om var
vi ska vara innan, och vad som händer.
ingen har ju sagt nånting till mig,
så jag vet ju inte om jag är medräknad
eller ej.
hur som helst om jag inte är det,
så har jag ju ändå min fina johanna
ifall vi inte är välkomna.
man vet ju aldrig, allt är så jävla konstigt,
och mycket har hänt när jag varit borta,
känner mig bortglömd haha.
dessutom är allt wierd mellan massor
av mina kompisar, och jag vet inte
riktigt vart jag står.. det enda jag vet
är att jag inte har nåt emot någon.
än så länge?

skulle egentligen vilja göra en tribute
till alla mina fina vänner.
kanske gör det sen när jag har tid.
fast det verkar egentligen så himla
lunarpresentation 2003. haha.
hur som helst betyder ni mycket.