lipsillen

"Sådana oroliga aftnar sysslade Frida stilla i det lugna hemmet, medan hennes vän och ledsagare var på besök, allt under det modern i ett närliggande rum med vispen sände det ena pärlstänket efter det andra över den rynkiga tvätt som skulle dragas.
Här var han en med värme och aktning mottagen gäst; hans humana betraktelsesätt tillvann sig sympati även av den kärve fadern, som, tidigare korpral i norrländsk militärtjänst, numera uppehöll en ordningsmannabefattning vid hamnen. Med vänskap bemöttes han även av den uppbrusande och något ostadigt anlagde brodern, eljest en ung, rask agent i elektrisk armatur, och med beundran av systern, som vid sina 19 år ännu dröjde under modersvingen, ägande icke oävna anlag för sång (hon plägade ofta sjunga "Gud vet, vem som kysser dig nu"). "

ur "Fridas bok, småstadsvisor om Frida och naturen, om döden och universum i ord och toner" Birger Sjöberg, 1922

så himla rätt alltså